Gränsvallarens Nellie och Uma

För cirka 3 veckor sedan så gick anmälningstiden ut till hemmaklubbens lydnadstävling, som även var DM i elitklass, tänkte att det skulle vara lite kul att vara med och vi har ett 1:a pris kvar till championatet och det vore ju kul att få det. Innan jag anmälde mig så körde jag genom Uma i lydnadsmomenten, det är ju trots allt 2,5 år sedan vi tävlade lydnad och visst har vi petat lite i momenten, men inte seriöst på något sätt. då jag körde genom henne så gick momenten bra utom sitt i grupp och fjärren. Men i övrigt var det kanonbra, tyst, koncentrerad och med tryck, så jag anmälde mig. 

 

Vi har haft problem på platsliggningen där hon är osäker på andra hundar, problemet blev i sittande i grupp är att hon sitter bra, men när jag kommer fram från gömslet så  blir hon osäker och lägger sig, tar liksom till det "säkra kortet". Sittande i grupp har fungerat kanon, själv och tillsammans med andra hundar. Dagens först chock var att Uma, då det gått 22 sekunder, stod upppå sittande i grupp, det trodde jag aldrig! Hade nästan räknat med att hon skulle sitta, för att sedan lägga sig när jag kom tillbaka. 

 

Resterande av programmet så var det en gasad, okoncentrerad och ljudande hund som utför momenten, men inte mer än så!

 

Detta får mig att fundera lite grann, jag har funderat på det förut, att gränsen mellan att förstärka hunden i ett moment är hårfint till att förstöra det genom att man kanske belönar en gång för mycket och det är det som får hunden att tippa över i en hög belöningsförväntan eller att man på något sätt förstör relationen mellan hund och förare i momentet. 

 

För tre veckor sedan så var Uma tyst, koncentrerad och gjorde allt rätt, med kommendering och idag så blev det ändå så knasigt, man kan inte göra annat än att skratta åt det, för hon tycker det är skitkul! Jag har inte kört momenten speciellt mycket, dels för att jag inte haft tiden eller möjligheten att göra det och dels för att jag medvetet inte ville skapa en hög belöningsförväntan, men med facit i hand så skulle jag antingen ha kört mer klurighetsträning för att öppna hennes huvud lite mer eller bantat ner otroligt mycket mer på belöningarna eller ha skippat att köra momenten helt enkelt;-) Svårt det där. Kan bara konstatera att OM det nu blir någon mer lydnadstävling, så ska jag klura rejält på upplägget innan, men en sak är säker det är ju det här som gör hundträningen mer intressant;-)

Vi kom sist i klassen, men som enda ekipage från distriktet, så blev vi DM mästare, en titel som faktiskt rimmar illa, dels med tanke på att det finns många fler bra ekipage i distriktet och som säkert skulle ha gjort en bättre runda än oss idag och dels för att vi fick 3 nollor i protokollet...;-)

 

 

Foto Emma Forsberg

 

Igår var jag på en kanonbra föreläsning som Heléne Lindström på High5  höll i. Tyvärr så blev tiden lite kort, ämnet är stort, men det gav mersmak. Mersmak på det sättet att jag vill lära mig mer om Mental Träning, visserligen har jag hyfsat bra koll på detta i dagsläget, men ändå, om man inte utvecklas på något sätt så blir man ju sämre och dessutom är det ju roligt att utbilda sig. Så vad sades på föreläsningen igår? Givetvis en massa saker, men det som jag definitivt ska börja jobba mer på är mina mål, överhuvudtaget. Jag har rätt klara mål i mitt huvud, men de är inte nedskrivna eller mätbara på något sätt och jag tyckte att de var rätt så klara och tydliga, men det fick jag svar på igår att det är de inte ;-)

 

Heléne inledde med att säga att hon tror att lydnadstävlingsförare är de som är i största behov av mental träning, detta då de granskas hårt och ingående. Redan här började mina tankar att snurra för jag har använt och haft oerhört stor hjälp av mental träning i söket och i uppletandet. Ett exempel är när jag i somras var och tränade uppletande, själv, i Kilsbergen. Jag vallade en uppletanderuta, la ut saker, tog en promenad med Uma, gjorde min uppvärmning, hörde hur jag blir inropad, och denna gång var jag på "SM" och körde, jag kommer fram till rutan, ser publiken, gör mina rutiner och tänk, när jag skulle göra första skicket var jag riktigt nervös. Ett par veckor senare kliver vi in på uppletandet på SM och visst var jag nervös, men det var en bekant känsla och jag kan hantera den, detta är en av mina absolut häftigase "mental tränings upplevelse" i samband med hundträning och tävling och ett bra kvitto på att det fungerar och som Heléne sa igår: "det räcker ite bara att veta HUR, man måste TRÄNA på det".

 

Mental träning består av fyra byggstenar, visualisering, positiva känslor/ flow, stresshantering och mentala förberedelser & rutiner.

 

Heléne berättade om en av hennes lärare på utbildningen i mental träning sagt till dem att han blev ofta anlitad av golfspelare som mental coach. Han så då att han vile följa med dem på en golfrunda, vilket han givetvis fick. Efter dessa golfrundor så sa denna lärare, till flera av perosnerna, att han tyvärr inte kunde hjälpa dem och de undrade givetvis varför. Han svarade helt enkelt att de spelade inte tillräkligt bra golf för att den mentala träningen skulle hjälpa dem. Och det går ju alldeles utmärkt att dra parelleller till hundträningar och tävlingar, om man inte är klar med momenten eller på något annat sätt inte är färdigtränade för uppgiften, så kan ju inte alla positiva tankar i världen få momentet att fungera, det är helt enkelt inte klart. Den mentala träningen är ingen ersättning för bristande praktisk, teknisk träning. Dock ÄR den mentala träningen den sista avgörande delen som skiljer de bästa åt.

 

Heléne pratade om MÅL:

 

* Resultatmål --> det kan vara till exempel att vinna KM, DM eller SM, dock är dessa svåra att påverka, för det kan vara så att Du och din hund gör det absolut bästa program Ni någonsinn gjort, men ett annat ekipage gör sitt bästa program och vinner.

 

* Prestationsmål --> dessa kan jag påverka själv, det kan vara mål för dagens träning o.s.v.

 

* Känslomål --> att säga: "nästa tävling ska jag känna mig glad genom hela fria följet"

 

* Uppgiftsmål --> små uppgifter som jag ger mig själv

 

* Långsiktiga mål --> ha ett mål och vision om cirka 1-2 år

 

* Kortsiktigt mål --> kan vara dagens träningspass 

 

 

Sedan har vi de SMARTA MÅLEN, de är:

 

* Specifika --> tydligt beskrivna, på VAD ska jag bli bättre och HUR ska jag bli det?

 

* Mätbara --> det ska kunna gå att jämföra med dagens

 

* Anpassade --> till mina nuvarande förutsättningar, t.ex. mörker, snö, skador, tidsbrist

 

* Tidseffektiva --> ha en tidsplan

 

Alltså, ska jag någon dag skriva ner mina mål mer tydligt :-)

 

Något som också kom upp är de meingsfulla misstagen, att man just ser det som det och inte sjunker ihop och "gräver ner sig" utan faktiskt tänker till om varför det blev just så, även om det givietvis inte är nyttigt att grotta ner sig för mycket i misstagen, så ska man inte bara rycka på axlarna, utan fakstiskt dra lärdom av dem. Samtidigt så lyfter Heléne en oerhört viktig punkt, "varför blev det RÄTT?" om vi inte vet varför vi lyckades så är det svårt att upprepa framgången.

 

Jag har varit ute ute på hyfsat många tävlingar och klubbar under åren och något som förvånar mig är den tid och energi förare lägger på sådant som de inte kan påverka. Jag blir lite undrande om varför de gör så? Är det för att de är så nervösa för tävlingen att de måste hitta något att hålla fast vid? Att de måste ha något att hänga fast vid om det går dåligt, kan de alltid skylla på att de fick fel startnummer, fick börja med lydnaden på ett bruksprov eller att det regnar? Heléne tog upp ämnet på föreläsningen om att inte spilla energi på sådant som man inte kan påverka som t.ex. startnummer, domare, väder, publik o.s.v. Lägg istället energi på sådant som Du kan påverka, stäng ute allt annat. 

 

Ett annat ämne som Heléne tog upp är RÄTT TRÄNINGSKAMRATER och det tror jag är oerhört viktigt, för utan träningskamrater är det svårt att komma framåt och utvecklas. Samtidigt är det ju de goa träningskamraterna som man delar sina eventuella framgångar tillsamman med. En punkt som vi pratade om är hur man vill ha feedback och att det är mitt ansvar att tala om hur jag vill bli bemött i varje träningspass. Går jag till mig själv kan detta var något som jag måste bli bättre på, för jag vet att jag kan sura ihop om någon talar om för mig "dittellerdatt" och jag är inte mottaglig för det just detta träningspass. Man ska omge sig med inv´divider som stärker dig. Hur gör man då med de eventuella individer som lyckas "sno" från dig? Tja, antingen så plockar du bort dem från din träningsgrupp eller ser det som mental träning ;-)

 

Detta är bara en liten del av föreläsningen och det i sig är en liten del i ett oerhört stort ämne.

 

Så mental träning- fungerar det? Ja, jag tror det och jag kommer att läsa och öva mer i ämnet, helt klart!

 

Igår så var vi till Mariestads BK och tävlade, eller Fredrik tävlade och jag hejjade på så gott jag kunde ;-)

 

Fredrik och Sky gjorde sin första start i lydnad efter SM och de har väl inte haft jättemycket tid att fila på lydnaden och det märktes lite grann, det är inte lätt att hinna med allt nu när mörkret gör sig påmind, samt att det där riktiga suget inte riktigt har infunnit sig...

 

Sky är fortfarande fruktansvärt stabil i momenten, men det märks på tempo och lite detaljer att krutet har lagts på Ubbe de senaste träningarna. Men de fick ändå 284,5 poäng och kom 3:a, inte fy skam, tänka vad det kan bli om han tränar ;-)

 

Som sagt så har fokuset på senaste tiden legat på Ubbe och hans debut inför lydnadsklass 1. (klicka för att komma till filmen)